Imorse när jag vaknade var det ingen Daniel där, så jag tänkte, jaha, han har väll gått upp. Så jag skriker från sovrummet...

-Daaaniel, va gör du?

Inget svar.

-Älskling? Sover du?

Mummel från vardagsrummet.

-Varför ligger du där ute och sover?

-Vadå?

-Ja, varför sover du där ute?

-Ja...vafan gör jag här?....Va?...Jag kan inte minnas att jag har gått ut här...Va gör jag här?..Fan va läskigt..

Jag är rädd.